Snö!!

Julen ur träningssynpunkt har mest handlat om att försöka bromsa fallet så mycket som möjligt, frossa nån dag för att sen med "stort möda och stort besvär" ta sig ut på en löptur med isande vind och kyla piskande i ansiktet. 

Julen är av många anledningar svårare att få den träningsmängd man håller under övriga månader. Barnen är lediga och man vill ta till vara på tiden tillsammans. Något jag lärt mig denna jul t ex är att det krävs mycket jobb och tar mycket tid att spola upp en uterink till barnen på gården......:-)

Långpassen som annars görs vid 20.00 tiden på kvällarna är svåra att ta sig ut på när det är -20 grader ute :-) Men jag tänker inte stressa upp mig för mycket, inte alls faktiskt. Jag har lärt mig att min kropp är relativt lättränad i det avseende att "komma tillbaka till nivå. 

Något som dock inte är ok att ha trappats av är simningen. Jag har inte tagit mig till hallen så många gånger sista 3 veckorna som jag behövt, får bli skärpning i Januari. Simningen är fortfarande det moment jag är klart sämst på, och kommer förbli så även vid start i Augusti. Och om jag tränar simning 4 dagar i veckan fram tills tävlingsstart så är det ändå bara 10-15 minuter (!?) som jag kommer att kapa på sluttiden, sluttiden som kommer vara runt 12 timmar! 

Så varför lägga ner tid överhuvudtaget på simningen? Varför inte bara cykelträna hela vintern som är det längsta momentet på IM och klart det man kan kapa mest tid på? 

Jo, för att jag vill under ett år förbereda mig för att göra en IronMan, jag vill vara förberedd simmare,cyklist och löpare...triathlet! 

Men just nu längtar den här "Triathleten" efter långpass, och därför blir man oerhört varm i själen när man slår på spårstatusrapporten för Bergebo skidstadion och läser detta :)

Så idag mina vänner ska 2-3 timmar av min nyårsafton spenderas i skidspår, som jag har längtat :)

Gott Nytt År på er!

Vem satt på locket på motivationsburken?

Allt går i perioder, även träningsmoivationen. Vädret hjälper verkligen inte till :-/
Jag har sista 2 veckorna tränat ca 8 pass, inte alls var jag vill ligga i mängd.
Men ibland är det så, man tycker inte det känns roligt och då är det bra att bryta mönster.

Igår gjorde jag t ex ett pass med Borlänges hockeyveteraner. Det ger absolut ingenting ur en träningssynpunkt men det är en härlig stämning i båset och i omklädningsrummet och man skrattar en hel del med gubbarna som Söndag efter Söndag, år efter år tränar mellan 21.00 och 22.15
Idag vaknade jag upp och suget efter mjölksyra finns där igen. Små förändringar behövs, för det stora motståndet till att lyckas sitter inom mig och kallas för ursäkter.

Ursäkter föds ur problem med motivationen, iallafall med mig. Och problem med motivationen kommer allt som oftast över att man känner att man spottar på en sten.....man ser inte utvecklingen.
Det är därför jag behöver tävlingar!

Om det ser ut som på bilden ovan, som är från förra veckans 13km i Bergebo så är det svårt att springa på rekordtider! Mer skridskor är löpning....:-)

Men på alla problem finns även lösningar, nedan är ett par Icebugs som är en "dubbad" löparsko för vinterunderlag som säljs på Intersport Centrumbutiken för 1.599:- SEK.
För att kunna springa året runt är verkligen en kostnad jag kan ta. Slitaget på dessa blir inte lika hårt som på vanliga "sommarskor" så livslängden är oxå betydligt bättre. Väl investerade pengar för alla som vill underhålla löpningen under vinterhalvåret

Att springa på vintern är faktiskt bland det skönaste som finns! Man förbrukar inte lika mycket vätska som på sommaren så jag behöver inte ta med mig vatten på långpassen upp till 2 timmar, luften är frisk och skön för lungorna.....förutom halkan finns inga nackdelar. Och skon ovan löser problemet med halkan :)

Och då kan man faktiskt få tillbaka farten så pass bra att villaägarna gör vad dom kan för att du inte ska springa så fort ;)

Väntan på det vita guldet

Var är snöeländet som man svurit över fram tills man blev 30 och upptäckte det här med längdskidåkning!?

Efter jag slutade med Ishockey så har vintrarna varit ett enda långt elände till årstid, skotta snö, kallt osv. Sen hände något, någon typ av kris infann sig och jag fick för mig att Vasaloppet såg skoj ut. Blåbärssoppa och bullar, lite av en förlängd skolutflykt där alla gick i mål med ett leende.

Ner på Intersport och införskaffade ett par skidor av märket Madshaus i slutet av Januari och sen ut i spåret. 20mil samlades ihop innan Öppet Spår. 20 mil totalt som skidåkare är det jag talar om alltså.

Då är det bra att man får hjälp av folk som vet vad dom talar om, Torbjörn som jobbar på Centrumbutiken har nämligen åkt Vasaloppet på under 4 timmar :)

Vasaloppet lyckades jag inte få en startplats till men däremot Öppet Spår som är samma sträcka och bana.

Idag ser jag tillbaka på äventyret som min första "Nära döden upplevelse"
Jag kände mig stundtals som en oljemålning med ett humoristiskt motiv som någon ställt i spåret, folk susade förbi och log åt mig medan jag var totalt oförmögen att röra mig framåt. Det tog mig 8 timmar och 10min att ta mig dom 9 milen det året....med mycket bra snöförutsättningar bör tilläggas!

(Nu när jag skriver inser jag att Torbjörn hade med andra ord hunnit duschat, ätit, vilat en stund, tagit bilen hem till Borlänge och gått och sett Sagan om ringen på bio innan jag gått i mål om vi startat samtidigt....)

Lärpengen av detta var "Underskatta ALDRIG en tävling och kom ALDRIG oförberedd till en startfålla igen"
Alla som tar sig igenom denna distans på skidor har förtjänat min respekt, det är grymt långt! Men om man då gör det rätt från början så blir det däremot jätterolig tävling och ett jättebra sätt att behålla formen över vintern och samtidigt få dom välbehövliga långpassen.

Förra sommaren åkte jag ca 20mil rullskidor, sprang mycket terränglöpning och samlade trots den dåliga vintern på mig ca 50mil skidåkning på snö. I år åkte jag samma tävling och det tog 6.30, med riktigt bedrövliga snöförhållanden bör tilläggas. Av dom ca 10 000 som startade på Söndagens Öppet Spår så var det drygt 400st som åkte snabbare än mig.

Mitt mål för 2015 är att åka Vasaloppet på medaljtid, för detta krävs ca 5.45
För mig är det ett väldigt tufft mål såklart och det är mycket som ska stämma för att jag ska ha chans att klara det målet, jag är nämligen ingen duktig skidåkare :-/
Att sätta mål för mig handlar om att det ska vara en 75% chans att man faktiskt misslyckas.
Det är väl ingen utmaning när man vet att man kommer klara det?

Många säger att man "bara ska genomföra" men jag förstår inte varför man inte lika gärna kan "genomföra så bra som jag absolut bara kan"
Kriga från start till slut, sen om det tar 5 timmar eller 10 spelar ju verkligen ingen roll.
Men att jag vet att jag gjorde mitt bästa....DET spelar all roll i världen!

Jag kan inte sätta ett mål att jag ska vinna ett Vasalopp, eller göra en Ironman under 10 timmar 2015, men jag sätter mål som jag vet att jag KANSKE når om jag gör allt jag i min värld kan i förberedelser och slit. I det läget så spelar inte tider eller placeringar någon roll.

Känslan att stå vid en startlinje och veta att man gjort allt man kan, man är förberedd som man bestämt. Den känslan är den bästa, det som händer under själva tävlingen är saker som du inte kan påverka där och då. Väder, material osv sker ändå....allt man kan göra är att förbereda sig så bra man kan

Nu gäller det att vara beredd när flingorna kommer, jag var in på Intersport igår och testade Salomons ställ som passar för både skidåkningen och för löpningen i kallare klimat. Till skillnad från budgetvarianter så andas dessa plagg och samlar inte svetten i kläderna vilket inte är så skönt när man är ute och kör. Perfekt för mig som både springer och åker skidor på vintrarna, nu gäller det bara att bestämma sig för vilken färg man ska ha :-)

Att jaga tjejer i skogen i bäcksvart mörker.....

Tisdagen v. 48 bjöd på ett fantastiskt roligt pass, 90-100 min terränglöpning med Domnarvets GOIFs damorienterare :) Ca 8 tjejer och 2-3 grabbar drog upp i skogen klockan 18.00 med pannlampa.
För mig var detta något helt nytt men tänkte att jag åtminstone hade ett par riktigt fina skor att skylta med, så det såg ut som man hade koll på läget menar jag.......

Lärpengen blev att orientering INTE ska utövas med skor som tänkts användas till något annat än just orientering!!! :-)

Nu hade vi vare sig karta eller kompass med oss vilket jag förstått är själva kärnan i orientering.
Men när jag för 3:e gången och som ensam i sällskapet ramlade ner i en midjedjup bäck beslutade jag att inte fasen kan man kalla detta för löpning längre :-/

Efter ca 1 timmes löpning så säger den som springer först i gruppen och leder oss andra att ljusen nedanför kullen antingen är Falun.....eller Fågelmyra sopstation.
Även i dagsljus är ju skillnaden hårfin för en inbiten Borlängebo men när man i bäcksvart mörker i en björn och vargtät skog långt från civilisationen, med en pannlampa vars batteri börjar ge vika får höra dom orden så blev jag lite orolig......det skiljer sig nämligen ca 20km mellan dessa 2 platser

Iskall om fötter och en toppluva som verkade ha frusit fast på huvudet kom man tillbaka till bilen med ett stort leende, galet roligt pass med riktigt starka och hela tiden glada orienteringstjejer från Domnarvets GOIF. Detta blir det absolut fler gånger!

Trots detta har veckan varit dålig ur en träningssynvinkel, har liksom inte haft motivationen. 

Jag är på eller av som människa, inget mitt emellan. Problemet blir när jag har motivationsbrist, då faller jag totalt med allt från kost till motion. Frosseriet går till överdrift precis som träningen kan göra när jag är i såna perioder! Turligt nog vet jag hur jag måste göra för att ta mig ur spiralen, total nolltolerans på socker och onyttigheter. I morgon kör jag en sån period igen, fram till Julafton blir det inget fikabröd eller annat godis och liknande. Sköter jag kosten så sköter jag oxå träningen, det funkar för mig iallafall.....och tills på Tisdag är pannlampan laddad med nya batterier😄